ja idag har jag vat ute med min grupp i skogen o kikat, var riktigt kul. Fick se riktigt fina gravar! När vi började vår utflykt så regnade det inte så mycket mer duggade men när vi vandrade hemmåt skulle det självklart ösa ner :os men men vi överlevde o anlände till bilen genomblöta. Men det var ändå riktigt roligt att få ut o utforska på egen hand utan lärare o annat, bara vi fyra på äventyr! Lyckades med att hoppa över ett dike utan att trilla i, det ni, inte illa för att vara jag, men sen å andra sidan lyckades ju jag med mitt toppen lokalsinne lura bort oss på värsta avsides vägen när vi gick hemmåt så vi fick gå nån extra km i regnet..
Många tycker jag e svår att förstå sig på och det fattar jag, för jag förstår inte ens mig själv ibland. Visst låter det konstigt men så e det, ibland kan jag undra vad jag själv håller på med.. Har iaf lyckats stänga av mina kännslor, detta fick jag bevis på igår, jag kännde just inget, detta skrämmer mig faktist lite, hur kan en människa stänga av sina känslor som jag kan? Nu menar jag psykiska kännslor, finns säkert många som kan det. Men det håller inte i längden o ingen orkar inte heller vara "avstängd" i evigheter. Tillslut blir det för jobbigt att lagra allt innombords, som tur e har jag mina kära vänner som jag kan prata o tömma mina kännslor hos, utan dom hade det blivit väldigt tungt att bära. Nackdelen med allt detta är att man kan bli svår att nå, man går o tänker för mycket o försvinner ofta in i sin egena lilla värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar