mörker

Älskar mörker, mörker ger en rum för tankar, då är det inte lika mycket utifrån som påverkar ens sinnen. Mörker ger mig ro att kunna tänka på sådant jag inte orkat tänka på, på dagen. Älskar att gå ute i mörkret och bara ängna mig åt mina tankar, att bara ägna hela mig åt bara mig själv för en stund, när jag går där i mörkret är jag mig själv, den verkliga sirie. I mörkret, kan man skratta gråta, sjunga, skrika o göra en massa annat man känner för, för ingen ser och ingen hör. Det tysta lugnet som finns ute i naturen i mörkret skänker ro åt min själ, min själ blir lugn och harmonisk o bara min alldeles egna för en kort stund. Jag är inte rädd när jag går ute i mörkret för då är jag inte utsatt, jag är då i mitt element, jag är fri o lycklig inget kan skada mig och inget kan komma åt mig. Mörkret utomhus är min fristad, det är dit jag går när jag behöver tänka o finna ro. Det ska vara mörker utan lampor, det ända ljus som ska finnas är stjärnorna o månen, men detta är inget måste även om jag inte ser dom så vet jag att som är där och vakar över mig. Det gör inget för mig om allt är bäcksvart för jag ser ändå, jag ser det jag behöver se, då behöver inga ficklampor eller annat konstgjort ljus, det enda jag behöver är mig själv. Om jag har tur, får jag se fladdermössen, deras betydelse för mig är svårt att förklara, när jag ser dessa djur så fylls jag av något som inte går att sätta ord på, jag känner mig levande och för en stund önskar jag att jag oxå kunde flyga runt i natten så lätt o ljudlöst.