perfekt

stör mig på hur perfekt allt ska vara här i världen.. man ska ha ett perfekt jobb, perfekt pojkvän, perfekt hus, perfekta barn osv.. kan inte alla bara inse att alla är olika, att allt inte kan vara likadant och att allt inte är perfekt.. Pressen alla människor har på sig för att se perfekta ut är ju helt sanslös, för en helt "vanlig" människa är det svårt att ha det där livet alla stjärnor har, dom har ju personer anstälda som sköter allt åt dom, maten, huset, ungarna, allt! Inte konstigt att dom kan se ut som dom gör.. en "vanlig" människa ska göra allt själv pluss försöka se perfekt ut, det är inte konstigt att människor mår dåligt i vårt samhälle.. Det konstiga är att även om jag är fullt medveten om detta strävar jag ändå själv efter att bli perfekt, men vem vill inte se ut som dom på tv? Jag vet att det är fel men gör det ändå, får skylla på min tv då men tror inte riktigt på det heller, fanns ju skönhets ideal innan tv ens fanns så jag skyller på den mänskliga hjärnan istället.

Var ute o gick med Alva sent igår och kom så småningom till kyrkogården, tyckte den såg så mysig ut så vi hoppade över muren o började vandra omkring där inne, jag förundrades mycket över lugnet som var, att gå där fyllde mig med lugn.. Det känndes på något sätt skönt att veta att alla dessa människor har levt sina liv och nu är dom så lugna, dom har funnit ro i livet efter detta. Det var så att jag blev avundsjuk på deras lugn, jag längtade tills jag själv var död och kunde ligga där nere i mörkret och få denna ro och detta lugn.. Jag tänkte på vart jag ville bli begravd, hoss mormor och morfar i Torhamn, det stället där jag alltid kommer känna mig hemma.. Jag började tänka på testamente, vilka skulle få vad osv men jag kunde inte komma på någon rättvis fördelning, men måset det vara rättvist? Jag älskar ju alla lika mycket iaf, det borde räcka. Jag funderade på vad jag ville ha på mig i kistan och kom ganska snabbt fram till hur jag ville ha det. Jag måste ha mitt kors på mig som jag fick av mormor och hjärtat som jag fick av pappa, det halsbandet befinner sig just nu hos min bror i västerås, där jag glömde det.. Tänkte på att allt detta kanske jag borde skriva ner, vilket jag nu har gjort till viss del, men hade inte tänkt dö nu så det är ingen bråska..