söndag, oktober 28, 2007

samma ensamma jag

ja, kom o tänka på en låttext från en av mina första cd skivor (arvingarna), när jag var ute med alva. Den passar in ganska bra just nu så tänkte att jag måste ha med den här, men dock med lite förändringar för att passa mig.

samma ensamma jag nu igen
han som låtsades vara min vän
har nu gått sin väg o lämnat mig
för han sa, vi va bäst var för sig
samma ensamma jag sitter här
jag som nyss va så otroligt kär
som att återse en gammal vän
samma ensamma jag nu igen
jag har inte haft tur i kärlek
det har nästan alltid gått snett
men nu trodde jag att lyckan hade vänt
o mitt hjärta hade hittat hem
samma ensamma jag som förut
får väl erkänna sagan tog slut
tils jag vinner kärleken en dag
får jag va, samma ensamma jag

ja nu e man trött vill jag lova, vaknade vid 8 i morse eller rättare sagt 7, jag trodde kl var 8. Men men var ut med alva en sväng o la mig sedan för att sova en stund till. När jag vaknade ringde jag sanna en stud, riktigt skönt att prata med henne, saknar henne en massa! Kom på vid 5 i 10 att vi skulle åka på auktion kl 10. Så et var fort på med kläderna o ut te bilen. Åkte först en runda till tofta auktions hall men där fanns det inte mycket grejer o dom grejer som fanns var dyra så vi åkte vidare till klintehamn, där fanns det många roliga prylar, onödiga men roliga. Blev lite pizza när vi väntade på att "våra grejer" skulle ropas ut, var på värdens minsta pizzeriaoch blev blåst på beasås ännu en gång (suck) men men jag överlevde, var gott med mat iaf. Bjöd 30kr för en myrsko till häst och fick den pluss en jätte ful blå korg med blåbär på (någon som vill ha?). Vid två var alla nöjda o glada så då åkte vi hem. Kanske ska nämna att det var jag, annie, fredrik o nickole som var ute på äventyr ;o)

Kanske ska nämna lite om vad jag hittade på för bus igår kväll.. Hade planerat att jag skulle ha en hemma kväll, äta onyttigt o kolla tv, men orkade inte sitta hemma o älta allt som hänt så jag antog callehatts erbjudande om förfest o madde hade bjudit med mig lite senare till effes. Så knallade hem te calle vid 7 tiden tror jag det var, va riktigt trevligt, först satt vi själva en liten stund o lyssnade på musik o kollade tv (skönt!Har hittat en till som gör båda två samtidigt!) sen kom calles kompisar kommer inte ihåg vad alla hette men dom var trevliga iaf :) Dom började spela poker o jag nöjde mig fullt med att kolla på o "hjälpa" calle.. Sen gick jag te effes där madde, jonny o maddes familj var, blev bjuden på inträdet (jättesnällt), vi satt o lyssnade på musik hela kvällen, det var inte direkt sånn musik jag gillar överdrivet men det var helt ok eftersom det var trevligt sällskap :) Efter det, si så där kl halv två skulle det bära av hemmåt men hade blivit bjuden ner te hamnplan så tänkte varför inte, men det kostade 50kr o gå in så tyckte inte det var så stor mening o lägga 50kr på en halvtimme så jag knallade iväg te rindi istället o det var ju inget mistag för där var det roligt folk :) träffade fredrik, nickole, annie, calle o hans polare mdfl stannade kvar där te stängningsdax efter det gick nickole, jag o fredrik till max o käkade, var riktigt gott med mat då. Under kvällen hade jag lyckats få i mig en vinare, lite öl o wisky, två starköl och en drink, inte illa ha ha.. och konstigt nog blev jag ju inte bakis. Men som ni nog vet får jag ju minnesluckor väldigt lätt så jag har säkert glömt bort en hel del av vad som hände under kvällen eller kanske jag bara valde att utelämmna dom detaljerna..

Mitt hopp är en skadeskuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror att det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror att det finns någon som har svar
jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
jag bönar o ber fast jag igentligen
vet
att det redan är alldelles försent

Daniel har varit här o kollat på film med mig nu, number 23. Har sett den innan men den var så bra så att jag kunde se den igen. I hans sällskap är allt bra :) fan vad kär jag e.. suck.. kärlek tär på själen.

Jo jag vet vad ni tänker och ja, jag misshandlar min själ. Men den har fått tåla värre saker än så här.

1 kommentar:

Annie sa...

Det är tungt, jag vet. Men kom ihåg att du aldrig är riktigt ensam. Du har ju i alla fall alltid mig! *kramar*