Fick precis panikångest..
Usch! Vid sådana tillfällen vill man bara sluta andas och bara ge upp..
Gick verkligen upp för mig att jag e hemlös.. Jag är värkligen hemlös.. Jag har inget hem..
Ja, jag vet.. Ni mina underbara vänner erbjuder era hem åt mig, men det är inte mitt hem. Det är inte samma sak..Jag kommer känna mig ivägen o till besvär, trotts att ni säger att jag inte är det.
Tycker så synd om hundarna oxå, de fattar ju inte alls vad som händer. Ser på Bonzai hur mycket han saknar husse.. Går ju inte förklara för dem heller..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar